Det var först när Hugo Nordström skulle välja gymnasielinje som framtidsplanerna växte till liv. Vid Strömbackaskolans öppet hus fick han tid över efter att ha varit inne på Naturprogrammet och fördrev den genom att kolla vad medialinjen hade att erbjuda.

– Där visade de vad folk hade jobbat med tidigare, och det såg så otroligt kul ut att man fick jobba med kreativa saker och skapa berättelser. Det övertygade mig där och då att det var det här jag ville göra, säger Hugo.

Hugo har länge varit intresserad av teater och har varit engagerad främst inom regnbågsteatern. Han har medverkat i olika teaterproduktioner och har även testat på att vara statist, men det är inte skådespeleriet som lockar mest utan intresset ligger bakom kameran.

Artikelbild

| Hugo Nordström (till höger) har även sysslat med teater, men i framtiden är det bakom kameran han vill stå.

– Det som är intressant med film är hur handlingen förmedlas och hur tittaren uppfattar vad som visas i filmen, så jag siktar mest på regissör, bildregissör eller manusförfattare.

Till hösten flyttar Hugo till London för att studera på University of West London vilket är en filmutbildning hans lärare på gymnasiet hade pratat om, men att söka var inte lika enkelt som han hade trott. Det var mycket som skulle skickas in och han berättar även hur det brittiska skolsystemet skiljer sig från det svenska.

– Det kom vissa konstiga frågor om betygskvalifikationer och det visade sig vara ganska svårt att översätta en svensk utbildning till det brittiska systemet. Därför är det väldigt tur att det finns studie- och yrkesvägledare, de hjälpte mig mycket.

En tid efter att ansökan skickats in ringde skolan upp och intervjuade honom via telefonen, och därefter gratulerade dem och erbjöd honom en plats. Hugo berättar om stödet han fick under tiden han sökte.

Artikelbild

– Det tog tid att få klart allting men mödan var värt det. Det var flera tillfällen då jag ville ge upp. Jag förstod ingenting och det var ett berg med saker att skickat in. Jag skulle nog gett upp om inte mina nära och kära peppade mig, berättar han.

Det finns mycket frågetecken kring att flytta till ett annat land, speciellt då man flyttar hemifrån för första gången vilket är Hugos fall.

– På något vis tappar man greppet om sånt man spenderat så många år på att bygga upp. Man har jobbat med att göra saker bekvämt och bättre för sig själv där man är uppväxt, och att sedan behöva lämna det i flera år är inte det lättaste. Jag har även personer som står mig nära som vänner, familj och min flickvän i Sverige men därför är det otroligt tur att vi lever i den tid vi gör med telefon och internet, menar Hugo.

Han berättar vidare att det känts jobbigt med tanke på kostnaderna och att han vet om att han kommer vara i skuld länge på grund av studielån. Men tillsammans med en vän kom han fram till att det var värt det.

– Jag har insett att pengarna man lägger in egentligen inte spelar någon roll. Om man får jobba med någonting man är stolt över och tycker är kul är det precis rätt att betala för det.

Programmet är tre år långt och universitetet säger att 98 procent av de som går ut skolan blir anställda inom ett halvår. Hugo berättar att han möjligtvis kommer att bo kvar där ett tag om han får ett jobberbjudande men att slutplanen är att flytta tillbaka till Sverige och jobba inom den svenska filmindustrin.

– Många kanske tycker att det är en nedgradering jämfört med London, men jag vill komma med mina idéer i den svenska filmindustrin och göra mitt märke där. Mitt slutmål är att skapa berättelser som inspirerar och berör folk och få människor, speciellt i Sverige, att skapa mer berättelser.