Festivalsommaren är i sitt startskede och framför oss står mängder av spelningar, festkvällar och ljusa sommarnätter. I några år har det däremot pratats om en annan sida av festivalsverige – efter våldtäkten i publikhavet på Zara Larssons Bråvallaspelning 2016 öppnades ögonen för den otrygghet som råder både innanför och utanför kravallstaketen. En granskning som tidningen Metro gjorde efter festivalsommaren 2017 visade att 150 sexbrott hade anmälts på 20 undersökta festivaler. 2018 skrev SVT:s Kulturnyheterna att av 10 undersökta festivaler var antalet anmälda sexbrott 17 stycken jämfört med 52 år 2017. Dessa siffror är svårtolkade eftersom mörkertalet är erkänt stort inom brottskategorin sexualbrott.

Samma år som våldtäkten på Zara Larssons spelning (då totalt fem våldtäkter, arton sexuella ofredanden och ett våldtäktsförsök anmäldes på Bråvalla) anmäldes sex fall av sexuella ofredanden på Piteå Dansar och Ler. Fredrik Nilsson är festivalgeneral för PDOL:

– Den sommaren var ju hela festivalsverige i chock. Vi satt i vår ledningsgrupp och tänkte, hur ska vi arbeta mot det här? Det var en månad kvar till festival. Vi tryckte upp tusen armband med texten ”Vi tar ställning mot sexuella trakasserier”.

– Då tänkte vi väl lite naivt att nu har vi gjort vårt. Men ett armband är inget handfängsel, och redan torsdag morgon fick vi vårt första samtal om att det skett sexuella trakasserier på området.

Fredrik Nilsson insåg efter det att det behövs en tydlig strategi. Tillsammans med en fokusgrupp festivalbesökare i olika åldrar, där bland andra en person som blivit utsatt på området fanns med, satte han sig ned och pratade om problemet. Hur sker ofredanden? Var? När? Av vem?

– Vi försöker förvandla hotbilderna till möjligheter. Fler ögon vid trånga utrymmen där sådana här saker ofta sker, en dialog med krögarna om vad de serverar nära hemgång eftersom hög fylla är en orsak, placera ut vakter i utkanten av festivalen vid 02 eftersom det är vid hemgång många övergrepp sker.

En annan hotbild är det spontana ofredandet. För att förändra tankegångar jobbar PDOL med skyltar och banderoller med budskap som uppmanar till att anmäla och att ta ställning.

– Innan allt detta uppmärksammades kom det ju knappt in några anmälningar. Jag upplever en viss rädsla på andra festivaler att lyfta den frågan, man är rädd för hur det ska uppfattas. Vi tycker tvärt om. Det är jätteviktigt att anmäla, så att vi kan kartlägga och ta hänsyn till det, säger Fredrik Nilsson.

På PDOL har man också tagit ett, om än inofficiellt, initiativ där man betalar taxin till de personer, framför allt unga, som anses för berusade för att kunna ta sig hem på ett säkert sätt.

– Om ordningsvakten bedömer att det behövs skickar vi dem med taxi och så betalar PDOL fakturan. Vi vill inte vara avsändare till att något händer på vägen hem, det handlar om en trygghet för oss.

Han föreläser i flera kommuner runt om i Sverige om PDOL:s trygghetsarbete. Han ser samhällsproblemet som allas ansvar, även festivalernas.

Linnea Lundström

Sanna Bengtsson