Lärarna underkänner dagens lönesättning

Vi i Lärarnas Riksförbund vill se ett lönesystem där lönen kan härledas till individers erfarenhet, skicklighet och formella meriter.

Ingrid Pihl, lärare i Piteå och distriktsordförande i Lärarnas riksförbund, skriver om dagens lönesystem – och hur det kunde bli bättre. (Arkivbild)

Ingrid Pihl, lärare i Piteå och distriktsordförande i Lärarnas riksförbund, skriver om dagens lönesystem – och hur det kunde bli bättre. (Arkivbild)

Foto: Gunnar Westergren

Insändare2019-11-19 09:15
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vår nya lönerapport visar att lärare i grundskolans senare år och i gymnasieskolan har haft sämst löneutveckling av alla lärargrupper och att lönespridningen sjönk kraftigt runt millennieskiftet. 

År 1996 överfördes samtliga grund- och gymnasieskollärare från tarifflönesystemet till ett system med individuella och differentierade löner. Detta tillsammans med att kommunerna och friskolorna brustit i sitt arbetsgivaransvar har påverkat lärares löner negativt. Vi föreslår nu ett nytt system, en kombination av individuell lön och lönetrappa.   

I slutet av 1900-talet tappade svenska lärares löner i jämförelse med andra akademikers. Läraryrket är i dag ett av få akademikeryrken med en negativ livslön, det lönar sig inte att lämna arbetslivet för en 4-5-årig lärarutbildning med stora studieskulder. 

2012 inleddes en relativlöneförskjutning för lärarna. De ökningar vi sett har skett med politiska mål men det är bara återhämning till situationen innan 2005, ingen uppvärdering. 

De statliga satsningarna har varit helt nödvändiga för att stimulera lönenivåerna. Men nya problem har vuxit fram, de har skapat en helt ny lönestruktur där vi ser hur andelen äldre erfarna lärare som missgynnas i lönerevisionerna ökar kraftigt, inte minst tydligt här i Norrbotten. I det avtal som tecknades 2018 är vi överens med vår motpart SKL om att så kan det inte fortsätta. Det är därför redan nu upp till kommunerna att vårt avtal följs avseende detta och att vi i utvärderingar ska kunna se en förändring i rätt riktning.

Vår kritik av nuvarande lönestruktur är dock inte en kritik av lönespridning i sig, den är snarare för liten!  Vi ser till hela kollektivet och livsperspektivet när vi pratar lönespridning. En lärare ska kunna förvänta sig en reallöneökning om 100 procent under ett yrkesliv. Varje lärare måste kunna förstå varför vissa individer har högre lön än andra och veta vad som fordras för att kunna få en högre lön. Det måste vara tydligt hur erfarenhet, skicklighet och meritering lönar sig.

I fokus för lönesystemet måste huvuduppdraget, undervisning, stå. Löneutvecklingen måste kunna påverkas med breddad och fördjupad kompetens och mer kvalificerade uppgifter. 

Ett sådant nytt lönesystem måste gå att införa. Annars fortsätter skolans problem med lärarbrist. Med vår lönerapport ges ett förslag till ett nytt system som ökar yrkets attraktivitet.