Rött ljus för ost från utlandet

De svenska varianterna av halloumi och hårdost får grönt ljus, men flertalet av de utländska ostarna får rött ljus.

Svenska livsmedelsföretag bör återta ostmarknaden, anser Världsnaturfondens matexpert. (Arkivbild)

Svenska livsmedelsföretag bör återta ostmarknaden, anser Världsnaturfondens matexpert. (Arkivbild)

Foto: Arkivbild

Piteå kommun2019-11-05 09:01

Världsnaturfondens Köttguide lägger nu större fokus på alternativ till kött, framför allt ostarna. 

Det har gått tre år sedan Världsnaturfonden lanserade förra versionen av Köttguiden och förståelsen för att dra ner på köttkonsumtionen har ökat rejält. Förra året minskade förbrukningen med i snitt 2,2 kilo kött per person, enligt Jordbruksverket.

I årets guide har WWF även fokus på ostarna som ofta ersätter kött på tallriken. Konsumtionen av ost ökar, samtidigt som andelen svensk ost minskar. Mellan 1995 och 2018 har produktionen av svensk ost minskat med 36 procent samtidigt som vi äter 38 procent mer. Idag är endast drygt 40 procent av osten vi äter gjord på svensk mjölk, 1995 var det runt 90 procent.

– Idag importeras mer än hälften av osten. Det finns en potential här både för svenska livsmedelsföretag att återta marknaden, säger Anna Richert, matexpert vid WWF. 

Köttguidens bedömningar görs enligt trafikljusmodellen:

Grönt = Ät ibland. Några exempel: kravmärkta ägg,  KRAV och EU-ekologiska baljväxter, svensk KRAV-ost och svensk halloumi.
Gult = Var försiktig. Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd – var försiktig med varor i denna kategori. Några exempel: EU-ekologisk ost, som är importerad. Svenskt nötkött och griskött.

Rött = Varning. Det finns risk för mycket hög påverkan på planeten med tanke på djurvälfärd, bekämpningsmedel och biologisk mångfald. Några exempel: Griskött från Spanien, Italien och Polen. Importerad icke ekologisk ost.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!