Svenskarna är bra på att panta burkar och pet-flaskor, till och med bland de bästa i världen. Förra året pantades och återvanns nästan 85 procent av alla burkar och pet-flaskor i Sverige. Men pantandet är på väg att breddas till att gälla fler konsumtionsvaror.

Appen Pantapå är ett exempel på det. Dit kan företag ansluta sig för att deras förpackningar ska kunna pantas och återvinnas. Än så länge kan påsar från Apoteket AB, Yesflaskor och Skogaholms brödpåsar pantas via appen. Genom att scanna förpackningens streckkod och lägga den i rätt behållare vid en återvinningsstation kan konsumenten få tillbaka sin pant i form av exempelvis pengar eller rabattkuponger.

Vissa klädkedjor som H&M och Kappahl har numera ett återlämningssystem för kläder och textilier som kan liknas med pantning. I butikerna finns behållare där konsumenter kan lämna in gamla kläder eller textilier som man tänkt slänga och som i stället återanvänds eller återvinns. Vid inlämningen ger butiken ut en värdekupong till nästa köp.

Artikelbild

| Vissa klädkedjor, som H&M, har infört ett återlämningssystem för kläder och textilier som kan liknas med pantning. Arkivbild.

Även snusföretaget Swedish match har i ett försök gjort sina snusdosor pantbara för att uppmana till återvinning. Tomma snusdosor kan lämnas in i behållare, bland annat i företagets egna butiker.

Effektiv metod

Hur de nya pantningsgreppen gått hittills är svårt att säga, enligt Åsa Stenmarck, avfallsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet. Men pant som metod har visat sig vara effektiv för att få oss att återvinna mer, menar hon.

För flaskor kan vi absolut säga det, vi är jättebra på att återvinna pet-flaskor och aluminiumburkar jämfört med vad vi är på att återvinna annan plast.
Finns det ett värde i det ser någon till att det tas om hand. Du skulle inte slänga din mobil hur som helst om du visste att det var pant på den, fortsätter hon.

Hervé Corvellec är professor i företagsekonomi vid Lunds universitet och har forskat om avfallshantering. Även han menar att pant som metod kan vara effektivt för att få oss att återvinna mer.

Det ekonomiska värdet för det som annars skulle vara ett avfall är väldigt synligt och det är pedagogiskt. På det viset skulle jag säga att det är ett incitament. Jag skulle inte säga att det nödvändigtvis är storleken på summan som är viktig, det är synliggörandet, säger han.

Vad gäller återlämningssystemen för kläder spelar företagen också en viktig roll för att få oss att återvinna mer, menar Hervé Corvellec.

De spelar rätt så stor roll eftersom de bygger ut en insamlingsinfrastruktur där det inte finns.
De har skapat en möjlighet och en viss medvetenhet där det inte fanns, fortsätter han.

Mer återvinning viktigt

Pantsystemet för burkar och pet-flaskor är ett relativt rent system där plasten och aluminiumet blir i princip helt återvunnet eftersom materialen sorteras och återvinns i avskilda system, vilket gör att det mesta går att ta tillvara på och själva återvinningen mer effektiv.

Med exempelvis Pantapå-appen blir materialåtervinningen inte lika ren ur den synpunkten eftersom exempelvis Yesflaskan hamnar med olika typer av plaster när den pantas och lämnas in vid återvinningsstationen. Men trots det finns en vinst med att få in fler förpackningar till återvinningen, tror Åsa Stenmarck.

Det skulle förhoppningsvis kunna leda till att vi får in mer plast som vi då har att återvinna, även om det inte blir det renaste och bästa flödet.

Att vi återvinner mer är viktigt, anser Stenmarck. Och trenden med att fler förpackningar ska kunna gå att panta är här för att stanna, tror hon.

Det diskuteras flitigt att ha det på många typer av produkter just för att man ser bra resultat på de pantsystem som finns. I länder där det inte finns pant för flaskor och burkar är det mycket problem med nedskräpning, så vi ser att det har effekt.

Nästa produkt som vi kan panta är elektronikprylar, tror hon.

Vi vet att vi har mycket småelektronik i lådorna, så kanske på den typen av produkter, som mobiler, hårtorkar. Det ligger mycket hemma hos folk som skulle vara värdefullt att få in ur materialåtervinningssynpunkt.