Det finns många studier som kartlagt svenskars värderingar och sociala normer. Men migranter har varit underrepresenterade och för första gången har Institutet för framtidsstudier nu tittat närmare på saken.

Totalt 6 500 migranter från 54 kommuner deltog i studien som genomfördes förra hösten – och till skillnad från vad många kanske trott så visar det sig att huvuddelen av de som kommit till Sverige känner sig trygga och trivs i sitt nya hemland.

Det står i skarp kontrast till mediebilden att migranter ofta känner ett utanförskap och inte känner sig hemma, säger Bi Puranen, projektledare och docent i ekonomisk historia.

Men alla är inte lika nöjda. Mest hemma känner sig lågutbildade män som varit i Sverige under en längre tid.

Männen mest nöjda

Enligt Puranen känner sig kanske lågutbildade mer tillfreds eftersom de får ett större stöd via etableringsprogrammen än högre utbildade.

Kanske också för att de i jämförelse med situationen i hemlandet – där utbildning över huvud taget inte varit på tapeten – fått det betydligt bättre.

Men att männen trivs mer blev jag först lite förvånad över, säger Puranen som tror att det hänger ihop med könsrollerna i mer patriarkala samhällen.

Där har männen ofta det ekonomiska ansvaret över stora familjekonstellationer, varför männen känner en mindre press när en del av det flyttas över på det svenska välfärdssystemet.

Det samtidigt som arbetsbördan i hemmet är densamma och kvinnorna fortfarande har det tufft med mat, barn och städning.

Vad det gäller värderingar om samhället i stort visar studien att utomeuropeiska migranter anpassar sig förhållandevis fort. I synnerhet till majoriteten av svenskarnas syn på demokratiska fri- och rättigheter.

Sex och samlevnad går trögt

Jämfört med värderingarna i migranternas hemland ligger migranterna i undersökningen betydligt närmare svenskarna.

Men på området sex- och samlevnad har det däremot inte skett så stora förändringar. Till exempel i synen på homosexuella, abort och sex före äktenskapet, säger Puranen.

Inställningen till hedersrelaterat förtryck skiljer sig även det från majoriteten av svenskarnas mer sekulära förhållningssätt.

De flesta motsätter sig hedersrelaterat förtryck – men mycket beror dock på varifrån migranterna kommer.

De som kom tidigt från Iran och Turkiet uppger ingen acceptans för hedersförtryck medan Eritrea, Somalia och Afghanistan ligger högre, vilket tyder på att vi skulle behöva jobba riktat med de här frågorna.