Hipp hurra för S-kvinnor!

Engagemanget har lönat sig och gjort skillnad.

Olov Abrahamsson, politisk chefredaktör för Norrländska Socialdemokraten i Luleå, gästar denna vecka PT:s ledarsida.

Olov Abrahamsson, politisk chefredaktör för Norrländska Socialdemokraten i Luleå, gästar denna vecka PT:s ledarsida.

Foto: NSD Arkiv

Krönika2020-11-06 06:01
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I mitten av februari var det prick 100 år sedan S-kvinnor, det socialdemokratiska kvinnoförbundet, grundades vid en konstituerande kongress.

Signe Wessman, aktiv i sömmerskornas fackförening, valdes till förbundets första ordförande. En av de frågor som diskuterades på kongressen 1920 var "mödrarnas ställning i de fattiga, barnrika familjerna".

Ett sekel senare kan dagens S-kvinnor blicka tillbaka på en synnerligen framgångsrik historia.

Under tio decennier har S-kvinnor drivit på för välfärd och jämställdhet – och de har nått fantastiska resultat.

Allmän och lika rösträtt. Slopandet av sambeskattningen 1971. Lagen om fri abort 1975. Omvandlingen av den gamla moderskapspenningen till en modern föräldraförsäkring för både män och kvinnor. Utbyggnaden av förskolor och fritids. Sexköpslagen. ”Varannan-damernas” i politiken.

I alla dessa frågor är det S-kvinnor som gått i bräschen.

Det har inte varit några enkla segrar. Det har krävts hårt och enträget arbete för att vinna stöd för förändringarna.

Även i dagens samhälle gör S-kvinnor tydliga avtryck i den politiska parketten. 

Under mandatperioden 2014-2018 fick Sverige fick bland annat en feministisk utrikespolitik, en ny sexualbrottslag, en tredje öronmärkt månad i föräldraförsäkringen, en ny jämställdhetsmyndighet samt gratis mammografi och livmoderhalsscreening i hela landet – helt i linje med kraven från det socialdemokratiska kvinnoförbundet.

Vid en internationell jämförelse står sig den svenska jämställdhetspolitiken också mycket stark. Enligt det europeiska institutet EIGE är Sverige det EU-land som är absolut bäst på jämställdhet.

Runtom i världen ser många med beundran på vad Sverige lyckats uppnå.

Det betyder verkligen inte att allt är bra i Sverige 2020. 

#MeToo har fäst uppmärksamheten på de sexuella trakasserier som drabbar kvinnor även i det moderna Sverige. Likaså finns exempel på hedersförtryck, våld i nära relationer, löneorättvisor och andra problem.

Kort sagt: Det finns mycket kvar att göra. "Kampen fortsätter", som Carina Ohlsson, dagens ordförande för S-kvinnor, framhåller i ett inlägg i Feministiskt Perspektiv.

Samtidigt är det emellertid också viktigt att konstatera att reformer och politiska beslut gjort skillnad och att S-kvinnor spelat en central roll för att göra Sverige till ett bättre och mer jämställt land. Engagemanget har faktiskt lönat sig.

Förbundets medlemmar runtom i landet har all anledning att sträcka på ryggen och känna sig ganska stolta under hela jubileumsåret 2020.